En vecka har hon bott hos mig nu, det går fort. Riktigt fort. Än så länge har jag bara ett klösmärke. Hon är rätt snäll faktiskt.. så snäll att hon kryper upp vid mitt huvud och vill tvätta mitt hår. Förstår henne..det är lortigt nu. Men jag orkar inte..

Det är idag man får tycka synd om sig själv. Herrn lämnade mig för att fixa en massa saker på byn. Ska jag vara hemma och ta hand om mig själv nu? Jahaja, det får han kompensera senare. Jag behöver passas upp lite.

Måste hämta ut färgen också, jag bad honom om det. Jag är ju sjuk. Fondvägg skall målas i tvrummet och det ska bli så kul. När jag orkar.

Nu är det dags att styra upp lite honungsvatten och ingefära, jag satsar på att bli frisk..så fort som möjligt. Jag gillar inte att vara sjuk längre.

Min kära bror fyller år på söndag. Vad köper man?

/ J.

Det är precis vad vi är. Därför ska jag bara gå runt i lortigt hår och myskläder resten av dagen. Känner mig äcklig men det får man när man är sjuk. Jag har dock lite ångest över att jag inte är på jobbet. Jag har inte varit sjuk sedan jag började där. Men nu..ja...nu är det så det är. Herrn är här och pysslar om mig, och Minttu, hon gör sitt bästa för att klösa snällt.

/J.